Dagen började med stalljour och sedan var det äntligen dags för Nina-träning igen.
Denna ettriga coach 
var på oss om aktiva bakben och att Vicke inte ska bli springig utan steget ska bli längre- en ständig kamp för hans ryttare kan jag säga .
Hemläxan blev skänkelvikningar utmed långsidorna i trav och galopp- en bra sätt att lösgöra hästen och där känner jag också om jag ”kommer åt” Vicke bra eller ej.
När en (vuxen) stallkamrat som inte sett Vicke riden på länge (någonsin?) o-ombedd påtalade att han såg superfin ut blev jag väldigt glad- sådant kan man inte få höra för många gånger ha ha ha.